Genuin
skärgårdsmiljö
Längst ut i skärgården ligger Rödkallen. Ön
har präglats av dess historia som lots- och fyrplats och fiskeläge.Någon
gång på 1600-talet var Rödkallen bas för fisket
under den isfria tiden av året.
Sjöfarten längs Norrlandskusten och Luleå var livlig
och behov fanns av ledljus och lotshjälp för att kunna klara
navigeringen i skärgården. Under 1800-talet inrättades
lotsuppassning och fyr på Rödkallen.Hur Rödkallen
fått sitt namn vet man inte med säkerhet.En teori är
att det var stenar i röd färgton som först stack upp
ur havet. Kalle är en benämning på grund i yttersta
havsbandet. Landhöjningen har idag gjort Rödkallen till
en vittförgrenad ö med en inre hamn för öborna
som ligger mitt i
det gamla fiskeläget. Här finns skydd för alla väder.
På öns södra ände finns lotshamnen som är
byggd på 1900-talet i omgångar och kan ta emot större
båtar.
Fyren
och fyrbyggnaderna
Rödkallens fyr invigdes år 1872. Tidigare fanns bara ett
12 fot högt stenkummel och kapellet som igenkänningsmärken.
Fyren är av Heidenstamtyp en öppen järnfyr hållen
av en fackverkskonstruktion. Går man de 112 trappstegen i spiraltrappen
upp till lanterninen är man 21,4m över marken. Belysningen
var i början inrättad efter ett spegelsystem med sex speglar
och lika många lampor. 1893 ändrades den och försågs
med nuvarande linsapparat. Fyren släcktes år 1972 men har
renoverats i början på 1990-talet och är öppen
för allmänheten. Fyrmästare och fyrvaktare bodde i
fyrbostället som ligger intill fyren och som är omgärdad
av en stenmur. På gården finns en bod med skifferstenstak.
Bostäderna byggdes som familjebostäder
för helårsboende.
Lotsstugan
- lotsplatsen
I en gammal seglingsbeskrivning sägs det att om man inte kunde
få lots från Rebben utanför Piteå, när
man seglade norrut mot Luleå, brukade det finnas fiskare på
Rödkallen, som kunde hjälpa till med lotsningen. Detta gällde
år 1814. Samma år på valborgsmässorådstuvan
begärde borgerskapet i Luleå att "modiga lotsar skulle
utses och genast anbefalles att bege sig ut till Rödkallen detta
enär staden ingalunda fick förbliva utan lotsar å
vanligt ställe". De två som utvaldes var fiskareborgaren
Olof Söderström och sjömannen Nils Granström.
Den 27 maj 1816
skrev Söderström kontrakt med stadens äldste att vara
lots med station Rödkallen. Den förste kronolotsen var därmed
i tjänst. En lotsstuga byggdes vid kapellet på 1820-talet
den var delad i två rum och avsedd att användas som vaktlokal
och övernattning för lotspersonalen. Den användes för
detta ändamål till år 1950. Ett nytt lotsuppassningshus
ritades 1949 av Kungliga lotsstyrelsen. Huset byggdes på öns
södra sida i "funkis"-stil, 18 meter högt och
med sex våningsplan.
Kapellet.
|
Kapellet
I 1771 års hamnordning sägs att om fiskeplatsen är
så avlägsen, att man inte hinner fram och tillbaka samma
dag, skall Consistorium se till att en präst utses att hålla
gudstjänst på fiskeplatsen. Rödkallen kapell stod
färdigt år 1800. Fiskare från Karlö, utanför
Uleåborg anses ha uppfört kapellet i en handling daterad
1823 från Uleåborgs landsarkiv står " hafva
Carlö Fiskare å Rödkalla, ett i Vesterbotten, ytterst
i Luleå skärgård, mot hafvet beläget skär,
vid en å detsamma för omtrent 20 år tilllika uppbyggd
kyrka, ifrån dennas första grundläggning af fri vilja
arbetat
på dess uppbyggande ändå tills den blifvit fullkomligt
istånd satt.."
Rödkallens kapell skiljer sig i ett avseende från andra
skärgårdskapell den är placerad på en höjd
och har en påfallande byggnadshöjd. I en beskrivning år
1864 över sjömärken beskrivs kapellet som ett sjömärke
som vid östra gaveln hade en
vidfästad lotssignalstång av 54 fots längd. En stege,
cirka 24 fot lång, upprest på marken mot kapellet och
på kapellets tak en 14 fot lång stege. Båda är
försedda med stabila trappräcken. Därifrån höll
lotsarna utkik dygnet runt. På västra takröstet står
en klockstapel, som är 9 fot hög. Klockan har inskriptionen:
"Gifven till Rödkalls Kyrka Af Friherre S:G: Hermelin. År
1801. Guten i Stockholm af Gerh. Horner.¨ Anledningen till gåvan
var, att en skonare med gods för Hermelins räkning hade
strandat på grund av dimma utanför Rödkallen.
 |
 |
Labyrinterna
Varför labyrinterna byggts är osäkert, men det finns
uppgifter om att man "gick labyrint" för att förbättra
fiskelyckan eller mildra de hårda vindarna. Det magiska kräver
ofta att man håller det hemligt, för om man berättar
går magin förlorad. Det kan vara en orsak att vi vet så
litet om labyrintens historia. På Rödkallen finns det flera
labyrinter, den största strax intill fyren.
Fiskeläget
Innan Rödkallen togs i besittning för lotsverkets räkning
hade den varit uppehållsort för talrika fiskare från
Luleå och Uleåborg stad. Såsom fiskeläge har
ön sin särskilda historia en tid då fisket var kustbefolkningens
huvudnäring. Fiskelaget var väl organiserat och tillämpade
särskilda lagar och bestämmelser. Den äldsta förvarade
handskriften bär årtalet 1821 och innehåller en hamnordning
från 24 januari 1771. Bestämmelserna var åtskilligt
hårda. Högsta myndigheten utgjordes av en hamnrätt
bestående av en hamnfogde samt fyra "för beskedlig
lefnad och kunskap i Fiskerinäringen kände fiskare".
Många och sällsynta växter - kulturlandskapet
Rödkallen var på 1700-talet ett litet skär. Det bräckta
vattnet, landhöjningen och sjöfarten har medfört att
det utvecklats en unik och artrik flora. Det gamla vattenståndsmärket
på ön västra sida ger en föreställning av
hur landet kryper upp ur havet.
Ett rikt fågelliv
På Rödkallen kan du uppleva ett intensivt fågelliv
med goda möjligheter att upptäcka sällsynta vadare
och sjöfåglar. Det är inte omöjligt för
en god fågelskådare att under en dag få syn på
50 olika fågelarter
|